En väsentligt oväsentlig måndag

Idag har varit en typiskt väsentligt oväsentlig måndag.

När man skriver exjobb behöver man bara gå på seminarier en gång i månaden, vilket ju faktiskt är skönt. Dock så påverkar ju det dygnsrytmen fatalt, såvida man inte har rejält med självdisciplin. Någon sådan har jag hittills inte hittat på Ebay, så jag sover lite som jag vill.


Eftersom jag skulle till skolan idag, fick jag helt enkelt ringa mina föräldrar igår och beställa den eminenta tjänsten telefonväckning. Detta är precis vad det låter som, pappa ringer och ser till att prata med mig tills det är uppenbart att jag gått upp ur sängen och kan föra en någorlunda normal konversation. Idag vikarierade dock mamma som telefonväckare, och det märks att hon inte har någon större arbetserfarenhet inom det området. Hon ringde, jag svarade. Mamma frågade om jag var vaken, och självklart svarade jag ja, och talade om att jag bara skulle dra mig några minuter. Mamma sa god morgon, och la sedan på. Hallå? Man ska inte lita på att sömndruckna zombies talar sanning! Jag vaknade två timmar senare och kom självklart för sent till skolan.


I skolan skulle vi bestämma huruvida vi ska opponera på varandras arbeten vid redovisningen eller inte, därför var det av yttersta vikt att man närvarade, så att man självklart skulle rösta ner förslaget om opponering. Dock hade lärarna redan ninjat sig till ett eget beslut, och någon röstning blev aldrig av. Det hela gick bara ut på att vi skulle opponera, punkt. Toppen. Jag hade lika gärna kunnat ligga kvar i sängen och grunnat på det viktiga beslutet gällande vad jag skulle äta till frukost: taco-rester, chips, eller vara vuxen och göra gröt. Istället blev jag utan frukost och fick springa till spårvagnen.

 

När jag kom fram till skolan insåg jag att jag fortfarande hade nattlinnet på mig. Nåväl, detta har hänt ett flertal gånger förut, så jag blev inte ens förvånad. Mina klasskamrater måste seriöst tro att jag slirar runt i nattlinnen twentyfourseven. Men vem bryr sig. Jag var bara glad över att jag inte hade något av mina porriga nattlinnen på mig, för då skulle jag fått lov att ljuga ihop något om att jag minsann skulle iväg och spela in porrfilm efter seminariet. Det hade ju kunnat bli lite tokigt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0