Muterande arbetarbrudar

Jag och Sofia håller på att mutera till grodor. Vi har fått knottriga utslag. Alternativt så är vi allergiska mot kroppsarbete, vilket innebär att vi måste snabba på med trädgårdsarbetet så att vi kan sitta på altanen resten av sommaren och bara beskåda vårt verk. Med iskalla öl. Jag ser framför mig hur jag och Sofia blir förtidspensionärer på grund av arbetsallergi, och bara sitter hemma hela dagarna och blir tjocka på öl. Vilken dröm. Mardröm alltså.

Förstoppning

Jag måste ha fått förstoppning eller något, för tummen har inte fastnat på länge nu. Det byggs och målas altan, impregneras trädgårdsmöbler, rensas rabatter och land, planteras blommor och grönsaker, klipps häckar och fan vet vad. Några ben har Boro planterat också, så bredvid bollträdet växer det förhoppningsvis upp några ben-träd också.

För att få ännu mer att göra har jag lånat Dryg-Sven i några veckor. Han heter egentligen Mickey, och är ett litet yrväder till byracka som behöver lära sig att man varken ska gå som ett ånglok i koppel eller försöka äta upp joggare i skogen. Med andra ord, jag har häcken full, och då är det ju inte så konstigt att tummen inte får plats. Riktigt bra faktiskt, jag har samlat på mig en massa jag-gör-det-sen-saker som faktiskt blir gjorda nu.

Tummen i röven

Ni vet den där tummen i röven, som alltid sitter så hårt när man har något tråkigt som måste göras? Min tumme brukar sitta så långt upp att jag behöver en kirurg för att få tummen ur. Men idag tog jag faktiskt tag i mig själv och rensade grönsakslandet, med Boros hjälp. Han är en jävel på att gräva upp ogräs och dra i maskros-rötter. När vi var färdiga så grävde han omsorgsfullt ner en boll i landet, så vi får väl se om det kommer upp ett boll-träd till sommaren.

Humorbefriade kristna och diarré

Min egna lilla ironiska tolkning av skärtorsdagen fick visst kristna att tro att jag seriöst ligger hemma och skär mig. Det är synd att bibeln inte tar upp begreppet ironi eller sarkasm. Men trots att man är kristen kan man väl läsa något annat än bibeln, och lära sig lite om hur världen utanför sagan om Jesus och andra typer som springer på vatten och fan vet vad fungerar?

För övrigt så har jag nu ännu mer piller att komma ihåg. Det är nämligen pollen-säsong så det smäller om det. Nog för att jag råkar vara deprimerad, men jag behöver ju inte gå runt med extremt röda, svullna rinniga ögon för det. Eller en näsa som ser likadan ut. Man kan ju alltid låtsas vara normal. Ibland är jag så bra på att låtsas att jag tror på det själv för en stund.

Solen bara lyser starkare och starkare, det blir varmare ute, jag plockar vitsippor som blommarodören Chico tuggar sönder när jag ska knäppa söta bilder på honom, och mitt ansikte får bara mer ko-diarré på sig, som inte går att tvätta bort.

Jesus och hönsmens

Skärtorsdag. Idag ska alla vara hemma och skära sig och tänka på Jesus. Härmed utnämner jag skärtorsdagen till stora Emo-nationaldagen.

Imorgon är det långfredag. Röd dag. Då ska alla ligga hemma och ha tråkigt och skylla på Jesus.

Sen kommer den där helgen när folk plötsligt blir som tokiga i höns-mens. Det ska kokas, färgläggas, och ätas mängder med höns-mens. Huruvida detta går att skylla på Jesus är jag inte säker på, det beror nog snarare på människors konstiga kostvanor och dåliga smak. Själv ska jag äta hembakta kanelbullar och ta ett (läs fem) glas vin.

Glad sura-på-Jesus och höns-mens-ätar-helg på er.

En vanlig kväll i Biskopsgården

Här har jag och hundarna haft en aktiv kvällspromenad. Vi hann inte mer än gå ner till parken förrän vi blev förbikörda av en idiot på MC som pressade MC'n så gott det bara gick på cykelvägen. Sen smällde ett skott av, ett gäng killar sprang som fan åt andra hållet. Strax därefter möter jag en kille som är ute och letar efter sin stulna MC -dvs den jag mötte. Jag talar om i vilken riktning han åkte, och beger mig vidare upp i skogen.

På hemvägen hittar jag MC'n slängd i en park, och går såklart tillbaka för att leta efter killen som äger den. Honom ser jag inte -dock möter jag två polispatruller med hund som är ute och letar efter något där skottet brann av. Så jag får dels berätta om killarna som sköt och sedan sprang, och killen på den stulna MC'n, och vart MC'n ligger. Dessutom fick vi träffa en jäkligt snygg schäfer.

Nu cirkulerar det en polishelikopter här också. Det är spännande att bo i Biskopsgården. Man vet aldrig vad som väntar bakom hörnet.

Knäpp-hundar

Jag vet inte riktigt vem av Chico eller Boro som vinner knäppast hund-pokalen denna vecka.

En groda har nämligen flyttat in i vår trädgård.

Jättekul tycker Chico, som inte har tid att fokusera på något annat än grodan när vi är ute på gården. Han har inte ens tid att kissa. Han har fullt fokus på att leta upp grodan, för att sedan stå och stirra på den, ta ett skutt rakt upp i luften för att motivera grodan till att göra samma sak, och om det inte fungerar så puttar han försiktigt på grodan för att få den att hoppa. Jättespännande. Man tröttnar aldrig på den leken hälsar Chico.

Boro däremot tycker att grodan är LÄSKIG. Han går försiktigt i trädgården och ser sig noga för, så att han inte ska råka gå i närheten av den skrämmande varelsen. På kvällen när det är mörkt vägrar han att gå av altanen. Då ser man ju faktiskt inte ifall det läskiga grodmonstret ligger i bakhåll någonstans.

Vår!

Jag såg precis två flugor ha sex. Alltså är det vår på riktigt.
Rabarbern har börjat gro, och tulpanerna är påväg upp.
Hundarna ligger på altanen och solar, och jag går runt i linne.
Långkalsongerna är undangömda för den här säsongen.
Hallelulja!

Minskad kycklingkonsumtion

Nu börjar konsekvenserna av kycklingskandalen att visa sig. Kycklingkonsumtionen rasar. Hade det skett på grund av människors medvetenhet om djurens lidande i köttproduktionen hade jag jublat. Nu hurrar jag inte det minsta. Konsekvensen för djuren i denna skandal är att miljoner kycklingar dött i onödan, endast för att brännas upp. Samt att konsumtionen av annat kött ökar. Visar det sig att djurrättsaktivister ligger bakom förlorar djurskyddsdebatten ännu fler åhörare, vilket vore oerhört tragiskt. Vad vore då nästa steg, att uppretade köttätare lägger glas i tofu? Inte kommer då köttätare att bli veganer på grund av saboterat kött iallafall. Snarare tvärtom. Skulle djurrättsaktivister ligga bakom detta skulle vi som driver en vettig djurskyddsdebatt förlora trovärdighet, och stämplas som någon form av terrorister, på grund av några sjuka människors idiotiska idéer. Som jag skrivit i tidigare inlägg, jag hoppas innerligt att någon annan ligger bakom detta.

Djurrättsaktivister bakom kycklingskandalen?

Apropå kycklingskandalen som pågår.

Jag hoppas innerligt att det inte är några mindre begåvade djurrättsaktivister som ligger bakom det hela. För det finns verkligen inget att vinna på det. Tänker man i ungefär 2 sekunder kommer man fram till att det troligen skrämmer en hel del människor från att äta kyckling. Tänker man några sekunder till inser man dock att:
1) En jävla massa kycklingar dör i onödan och eldas nu upp.
2) Bara för att folk inte vågar äta kyckling så innebär det inte att de springer till närmsta butik som säljer sojakött eller tofu och påbörjar sitt liv som veganer.
3) Inte en jävel blir varse om hur djuren har det i köttindustrin, vilket är den vettiga anledningen till att sluta äta kött. Inte för att några puckon stoppar glasbitar i köttet.
4) Veganernas, djurrättarnas och djurskyddarnas redan dåliga rykte blir ännu sämre, och folk får ännu svårare att lyssna och ta till sig av pågående debatter om djurskyddet. För varje gång aktivister ställer till något blir det svårare att föra en vettig djurskyddsdebatt och få vanliga Svenssons att ta till sig av den.

Personligen tar jag avstånd från militanta veganer. De utgör en ytterst liten bråkdel av veganerna, men ställer till så sjukt mycket för oss alla andra. Ingen kommer att bry sig mer om djuren bara för att en korvvagn brinner, minkar släpps ut, eller kött förstörs. Ingen. Den enda vägen till att öppna folks ögon är att föra en vettig debatt om djurskydd. Det hjälper inte att skrika "kött är mord" och kasta blod på förbipasserande.

Många gånger har man fått skämmas över djurrättsrörelsen. Jag hoppas innerligt att jag slipper det den här gången, att det är någon köttätande psykopat som visar sig vara den skyldiga till det här satans kycklingskämtet. Eller rejäla missar i produktionsledet, vilket inte skulle förvåna mig det minsta. Alternativt rejäla missar i foderproduktionen.

RSS 2.0