Veganslyna

Det är ganska opraktiskt med vita hundar när det är massa snö ute.
Lånade med mig två av mammas och pappas hundar upp i skogen när jag skulle ut med mina fyra, och när det började mörkna och vi vände hemåt hade jag efter ett tag plötsligt bara fem hundar. Ropade på Cogo, deras vita lilla spöke, men såg honom ingenstans. Så jag ringde hem och förvarnade om att deras ena hund tydligen var på väg hem före oss, men just när jag lagt på såg jag hur snön bredvid mig rörde sig lite väl mycket. Där var han ju. Jäkla camoflagehund.

Ikväll ska jag visst ut och dansa. Det var länge sedan. Hemma sitter vi ju bara och häver öl.

Och det där med att få öppna sina egna paket på julafton, det är ju bara att lägga ner.

När syster yster petar en i magen och frågar om man är gravid så vet man att det är dags att säga upp kontakten med onlinepizza. Typiskt, pizzabudet har ju precis lärt sig hur han ska knacka på dörren för att inte hundarna ska skälla, och hundarna har börjat se honom som en trevlig kompis som kommer förbi då och då för att säga hej. Dags att bli en sådan där vegan som bara äter morötter och salladsblad. Alla vet ju att det är det enda veganer äter, och det borde ju göra susen.

Annars är vi mest i Dalarna där vi tar det lugnt, läser böcker och fryser.

Hade detta skett i Sverige hade kvinnan som håller alla dessa hundar åkt dit för djurplågeri så att det small om det och fått djurförbud.
Nu pågår detta i Spanien och har så gjort i alltför många år. Folk hyllar personen i fråga och tycker hon är fantastisk som räddar dessa hemlösa hundar och tar så väl hand om dem. Folk tror att de gör en god gärning som adopterar hundar från henne, när sanningen är att de enbart stödjer djurplågeri.

Djurplågeri?
Se den nakna sanningen här.
Låt mig presentera Julie Rescue.