Hoppfull, dyslektiker eller bara en fånig kung?

Funderade lite kring varför min blogg har så många besökare när jag aldrig skriver något. Sedan kom jag på det. Mina bloggläsare är antingen sådana där hopplöst hoppfulla människor som lever i tron om att jag kommer börja spruta ur mig blogginlägg vilken dag som helst. Andra alternativet är dyslektiker, min blogg är perfekt för dyslektiker, för vad kan vara bättre än en blogg där man slipper läsa alls? Jag tror kungens favoritblogg är just min, sådeså. Så inatt gör jag alla besvikna. Ni hoppfulla stackare får ett helt innehållslöst inlägg att läsa, ni dyslektiker måste just läsa, för att komma fram till att det var helt onödigt och jag dessutom var rätt taskig mot er. Det enda som skulle kunna vara bra vore om kungen blev så pass ledsen av att läsa detta att hela monarkin bara rasade och försvann. Nu blev ni hoppfulla typer genast hoppfulla igen, dyslektikerna fortsätter tjura över att inget vettigt skrivs, och kungen lipar om han fortfarande läser. Tji fick ni!

RSS 2.0