Veganslyna

Igår bjöd jag och Leni hem lite folk som inte drabbats av den nya innesjukdomen respektlöshet på grillpartaj. Vi trollade ihop en massa grillspett, färskpotatis med dill och gräslök och sallad, så där som det ska vara. Det slutade ändå med att Jimmy och Mika fick knata till Willys och skaffa mer mat när folk började trilla in. Bålen gick åt som rom på ett piratskepp, och så småningom var det bara att bege sig in till stan för att dricka ölers och möta upp med lite mer folk. Kvällen slutade på Riorio där jag och Lillen dansade jamaicadanser och tiggde cigg. Ett okänt par bjöd mig på taxi hem, och vips hade jag en ny promenadkompis. I skåne. Ja, nångång ska man väl dit också.

Matematik och sprit går tydligen inte ihop, för igår levde jag i tron om att vi druckit 15 liter bål. Imorse när jag funderade på hur vi överlevde så insåg jag att bålskålen var mindre än vad jag fått för mig och det snarare handlade om hälften så mycket. 15 är ju inte ett kvanttal, så det borde jag väl ha förstått att det inte stämde.

Idag har jag gjort ett tappert försök att gå in mina nya magiska skor som ska träna upp ens rygg. Tyckte inte direkt att jag gick annorlunda så som utlovats, men när jag kom hem hade jag ont i både ben och rygg, så något verkar de ju göra. Kanske man slipper gå runt och känna sig som en gammal tant de dagar ryggen gnäller. Dessutom lär jag ju få sånadär groteska tokmusklade fotbollsben på köpet, men snart är det ju långkalsongssäsong igen så det kan maskeras.

Såhär ser det ut när jag leker Island förresten. Jag är bra på många saker minsann.