Äntligen framme

Min stackars skakade hjärna känns som scrambled eggs, och kroppen som något som stulits från en avliden pensionär. Jag är övertygad om att jag har både gnufeber och giraffinfluensa, och att Sahlgrenska sprutade in någon giftig ketchup i min kanyl. Men nu är jag äntligen framme. Borta från Göteborg, borta från allt.

Här finns lugnet jag behöver. Tystnaden.
From ashes I rise.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0