Veganslyna

Tänk att något så simpelt som att byta en bromslampa ska kunna vara så komplicerat.
Igår ägnade jag och Pernilla säkert en timme åt att ens få ut den trasiga lampan, vilket i princip innebar att vi fick lov att skruva isär halva bilen. När vi väl skulle dra till macken för att leka Roy och Roger hade de ju självklart inga sådanadär komplicerade skitlampor, utan vi blev hänvisade till Biltema, som såklart var stängt den tiden på dygnet.
Idag drog jag till Biltema som tittade på mig som om jag vore en idiot som trodde de hade sådanadär knäpp-lampor, och hänvisade mig vidare till Mekonomen.
På Mekonomen tittade de lika konstigt på mig.
Efter att ha jagat runt halva stan hamnade jag till slut på en Volvoverkstad, där de åtminstone kunde beställa hem ett såntdär fanskap. 806 billiga riksdaler för en jävla lampa.

Jag säger det bara en gång. Gamla bilar rockar, nya borde skrotas.

Imorrn ska jag trösta mig med pysseldag med Pernilla.

Inatt lyckades vi äntligen fånga in Soraya. Sällan har det varit så underbart att få koppla en hund! Efter 3 veckor på rymmen ligger hon äntligen och sover där hon hör hemma.

Tack till er som stöttat oss på avstånd i vår förtvivlan, och tack till er (få) som hjälpt oss på plats.

Nu har vi en hel del sömn att ta igen innan champagnen korkas upp. Så ska man försöka komma ihåg vad man egentligen ägnade sig åt innan man började andas Soraya, tänka Soraya, drömma Soraya. Dags att hitta tillbaka till vardagen.

Midsommar.
Jag försöker var snäll.
Vän jättekär i tjej.
Jag: "Alltså, du borde ju verkligen vara med honom, så han slipper vara sådär kelsjuk och ledsen han brukar vara och ringa sin KK".
Tjej: "Vadå, har han en KK, det har han aldrig berättat för mig!"
Jag: "Jamen det är klart han inte säger till dig, men det har han haft i typ 8 år".
Tjej: "...och du tycker fortfarande att han är en bra kille?"
Jag: "...ja?".

5 minuter senare.
Jag: "Men alltså, när man ligger med folk så brukar man ju inse rätt snabbt att de är dumma i huvet och aldrig träffa dom mer, men jag har ju hängt med honom i över ett år nu och tycker fortfarande att han är en schysst kille".
Tjej: "Vadå, har du OCKSÅ legat med honom?!"
Jag: "Ja men alltså, han är ju inte oskuld, det får du ju leva med. Men han är snäll!"
Tjej: "Ja du får ju verkligen honom att framstå som en bra kille".
Jag: "Ja, det är ju det jag menar!".

Jag kan ju lika gärna försöka vara elak i fortsättningen, för det går ju sådär när jag jobbar på att vara snäll.

Och Pekka, han hoppa, men inte hade vi nåt brandsegel ute.
Vi dansade ju disco.
Ocensurerade bilder hamnar väl på bdb sen nångång.

Eftersom Ramzi fick ihop tillräckligt med folk för att övervaka Sorayas nya ställe inatt fick jag en lugn hemmakväll. Vilket slutade med att Kaysa kom över med ett gäng öl, och plötsligt befann vi oss på Kellys där bartenden smög till mig gratis shots, en efter en. Vi fick halvt bära Rabbin därifrån, väl ute i Biskopsgården bestämde han att det var läge för mer öl, så vi hämtade upp hans öl och gick hem till mig, där Rabbin ägnade sisådär en kvart åt att få av sig skorna och sedan somnade på altangolvet. Hundarna fattade direkt att han var den nya flashiga hundbädden och somnade nöjt på honom.

Vid 6-tiden nattade jag Rabbin på soffan och kröp själv i säng. Nu är det plötsligt midsommarafton, och planerna är lite diffusa. Lutar åt häng i parken med Biskopsgänget, eftersom vissa (o)mogna typer börjat bestämma vilka fester jag (inte) är välkommen på eftersom de tydligen har feta issues i sina fuckade hjärnor om saker som inte existerar. Folk kanske borde sluta ljuga om att de inte är svartsjuka, eller om att de faktiskt råkar bry sig lite mer än de vågar erkänna. Tur att det finns folk som ser hur fuckade folk kan vara.

Så var det med den hemmakvällen. Så utvilad blev jag.

Tisdag 29/6 samlar vi ihop så mycket folk till Hammarkullen det bara går för att kunna omringa Soraya.
Sprid gärna vidare och hör av er till mig om ni kan vara med för info om tid och plats.
Snälla, hjälp oss få in Soraya i tryggheten innan ungjävlarna som vill skjuta henne hinner före oss.

Vi har börjat få sova en natt var efter konstant sökande efter Soraya varje natt. Vad händer när det är min stanna-hemma-och-vila-kväll? Jo jävlafittäckelskit-comhem brakar totalt och ingen i hela området kan se på TV. Här sitter man med sina jävla chips och får aldrig veta om mördaren åker fast. Kundservice kan man inte ringa och skrika fula svärord till, för de har minsann inte öppet. Hjälper knappast situationen att jag står sisådär minus 50 timmar på sömnkvoten och är duktigt irriterad och besviken på folk här i stan som fullständigt skiter i att hjälpa till att få in Soraya (när era hundar rymmer får ni fan leta ensamma, bölar ni över att livet är skit kan ni gott göra det precis som ni förtjänar, behöver ni någonsin hjälp med något så fråga då fan inte mig). Jag kokar likt en häx-kittel.

Har nästintill slutat sova och äta, varken hinner eller orkar annat än leta förrymd hund hela nätterna. Vi är så få som ställer upp att enda chansen att få in henne i princip är att ha en sjujävla tur. En sak jag vet numer är iallafall att när andras hundar rymmer, eller någon behöver hjälp med något i allmänhet så är jag fullt upptagen med att dricka öl, se på tv eller annat viktigt precis som de är nu. Och min bil är det definitivt också. En bil som druckit öl kan inte lånas ut, det vore ju rattfylla om något.

Någon dag snart får jag förhoppningsvis tid att lägga mig ner och gråta av utmattning. Men först ska Soraya in i tryggheten och värmen.

Skönt att andra tar på sig att sparka folk i häcken ibland så att jag slipper. Tänk, det finns en gnutta moral och stake kvar i endel människor ändå. Jag har dock fortfarande lite panik över hur allt ska lösas till hösten, men samtidigt är det rätt spännande att förändra livet rätt rejält.

Ellie är fit for fight igen och ränner runt i skogen på sitt vanliga helgalna sätt. Hältan var falskt alarm och det tackar vi för. Vem man nu ska tacka, Murphy för att han tittade bort ett tag kanske? Så har jag också kommit på en sak Ellie faktiskt måste få göra såhär på ålderns höst, och det är att träffa sin favoritpappa genom tiderna igen. Kom på det häromnatten när han lite otippat ringde bara sådär precis när jag skulle till att sova. Ellie blir ju galen på mig varje gång vi åker förbi orten där han bor utan att stanna, så nästa gång kanske jag får ta och lyda Ellie istället. Frågan är vad Ellie tycker om att pappan med stort P skaffat en egen hund, och att Ellies boll antagligen är uppäten eller borttappad sedan länge. "Tappat! Borta! ÄÄÄLI!" som Svea skulle sagt. Svea är en smart brud, vars bordsskick är direkt nerärvt från mig.


För övrigt har jag också lärt mig att pepparrot smakar skit i gratäng om den inte blir helt färdig. När jag petat ut alla bitarna ur gratängen var maten kall och efter en halv portion tog jag en banan istället. Ofrivillig bantning tror jag det kallas.

Ibland verkar det som att hela världen fått pms. Mixa det med förutfattade meningar, fördomar, tro att du själv är lite bättre än alla andra och anta att alla måste tycka lika om allt, för den som inte tycker som du har fel. Ja, jag hänger på ett forum som är rena rama vuxendagiset för efterblivna översittare. Ibland börjar man fundera på om dess fördelar verkligen överväger nackdelarna.

Annars är det mest tyst som i graven här hemma, lite som om någon släppt en atombomb (eller var det jag som fes så illa?). Hoppjerkan har åkt hem, och jag kan ligga och vara sjuk utan att någon äter upp min ryamatta eller Majas tofflor. Dessutom har jag kommit på varför man blir så manlig av att vara sjuk. Det är för att man får så mycket snor i hjärnan att man blir lite som det där könet som mest har sörja bakom pannbenet.

Egentligen borde jag ägna mig åt att sy in nitvästen som är i storlek sopsäck och laga en hel hög kläder som hotar att sönderfalla i molekyler, men är man sjuk är det okej att dricka te och spela betapet istället. Städa kan man göra i ett annat liv, mina kommande gäster kommer ändå vara för packade för att märka något.

När inte ens Ellie vill gå ut så vet man att det verkligen spöregnar.
När jag råkar borsta tänderna på George istället för på Chico så vet man att jag är virrig.
När George inte ens reagerar på att jag borstar hans tänder vet man att han sover som en klubbad säl.

Jag lovar, jag har inte slagit ihjäl honom. Han har bara en lite annorlunda sovstil.


Ibland tar han dock på sig pokerfejset och spelar normal, men alla vet att det inte är sant.


Ända mot ända kan inget hända.


Vissa tycker det är mer slitsamt att vara hundvakt än vad jag gör.


Andra skryter mest bara om sin fina katt.


Andra tycker mest bara att Boro ska hålla snattran om den där sabla katten.


Förövrigt är det också så att man orkar det man vill,
och det man vill brinner man för,
men när det regnar släcks alla eldar rätt snabbt.

Så är jag nöjd med att SMHI står på min sida och häller ut allt regn den här veckan när alla utom jag är på festival, och spar det fina vädret till nästa vecka när jag ska på festival.

Försov mig som en körv imorse. Det spöregnade och då kan man inte lita på väckarklockan Boro. Sprang runt som en idiot för att hinna ut med alla hundar, stoppa i dom mat och svepa en kopp kaffe innan jag for iväg för att skrynkla hjärnan en sväng. Nu när jag äntligen sitter ner och andas lite så känner jag att jag blivit sjuk. På riktigt alltså, inte bara i huvet. Toppen att vara förkyld nu när man ska ränna runt med en miljon olika hundar i skogen hela dagarna. Så vill jag spela fotboll och basket, men det får väl vänta.

Dagens sämsta är att Ellie är halt sedan igår. Inte mycket, men märkbart. Inga yttre skador, men ändå halt. Kan inte låta bli att tänka den lamslående tanken, är det kört nu, ska min älskling inte få uppleva ännu en vinter med massor av snö som han älskar, blir det inga fler simturer, galna lekar, fantastiska ögonblick, en elfte födelsedag med hundtårta? Det tär mig sönder och samman.

Dagens bästa är att Boro tröttnat på att leka porrfilm med Kita, och att Mika kirrat flashiga handskar för nattliga dumpstringsutflykter. Börjar bli dåligt med grönsaker som inte är frysta, och jag är sjukt trött på övernyttigt kompakt rågbröd som tar upp halva jäkla frysen. Måste hitta nåt onyttigt gott bröd att byta ut det med. Eller åtminstone som variation. Någon som vill adoptera lite rågbröd? Adoptionen kostar gratis och ni får aga rågbarnet hur mycket ni vill.

En vecka kvar tills superfolket kommer för att festivala med mig. Nedräkningen har börjat. Förferre på Kellys på onsdag, West Coast Riot på torsdag. Kan inte bli bättre!

För övrigt så ska tydligen Cesar djurplågaren Millan komma till Sverige för att tukta lite hundar. Dags att börja seriös krigsträning. Jag har uthålligheten, mucklerna, slangbellan och salpetersyran, vad har ni?

Som sagt, sova kan man göra när man är död. Fastnar i böcker hela tiden när jag lägger mig och somnar framåt femsnåret. Boro var inte poppis imorse när han väckte mig 6 för att tala om att det minsann var dags att gå upp och försöka avla valpar med Kita. Kita löper och Boro-casanovan är ju såklart överlycklig. Han tar alla möjligheter till att vara otrogen mot sina flickvänner. Jag har tappat räkningen på hur många han har nu.

På onsdag kommer George som ska bo här över helgen, så vi blir 7 hundar här ett tag tills Emma och hennes 2 sötnosar åker hem över helgen. Eftersom George och Boro är av samma kaliber lär det bli livat. Men hundar är kul, och jag har 7 ursäkter till att inte behöva hitta på annat än hundaktiga saker och bokläsning en vecka framöver. Ska bli skönt med lite ensamtid. Eller ja, helt isolerad blir jag ju inte, Maja är ju hemma, och Emma är här när hon inte jobbar. Så ska jag och Leni bli lite tantiga och börja sticka ihop. Det är på tiden att jag tränar inför ålderdomshemmet, det kommer allt närmare och man kan ju inte leka rullatorkapplöpning dygnet runt. Eller jo, kanske, varvat med rullstolsrally.

Blev inte så mycket vuxengrejer för mig inte. Efter långrundan med hundarna hamnade jag i Slottsskogen, och sen på Andra långgatan där det tydligen var Andra lång-dagen som jag helt glömt bort. Blev rätt trevligt efter en massa väntande på folk som var lika snabba som döda sniglar, men den som diggade det hela bäst var Boro. Han är den största punkaren av oss alla, älskar att hänga i gäng bland oljud och en massa människor man kan bli vän med. Speciellt om han får visa upp den rosa mjukis-flodhästen som han har med sig överallt. Han var ytterst besviken på matte som inte alls ville bli full och istället åkte hem tidigt. Stackars Boro som hade hoppats på att få festivala hela natten.

Imorrn blir det panikstäd innan Emma, Toto och Kita flyttar in på kvällen, någonstans mellan långpromenerande och häng med Leni. Tv-spel och grill ska också klämmas in någonstans. Men sova kan man göra när man är död. Och när man är död behöver man inte sova, för då hamnar man någonstans där ölen är gratis och gamla goda vänner från förr väntar på en.

Idag står vuxna tråkgrejer på agendan eftersom folk tydligen överdoserat krumelurpiller och inget blir gjort om jag inte gör det själv. Typ städa huset, fixa trädgården och dö av gräsallergi, och slösa matkassepengarna på mat som egentligen inte borde betalas för, men jag har som policy att inte dumpstra ensam. Kanske inhandla lite folköl och styra upp en tvspels-afton. Eller så fortsätter jag att passivitetsträna mig själv genom att läsa böcker. Jag började igår, och det gick rätt bra. Lyckades läsa åtminstone 70 sidor i "Aldrig fucka upp". Normalt plöjer jag en bok om dagen när jag väl börjat, men när man är manisk får man acceptera att man inte kan sitta stilla så länge. Dessutom ska jag troligen ha två extrahundar nästa vecka, så fler skuggiga mysplatser måste ordnas på altanen om inte hundarna ska behöva staplas på varandra.

Dagens tips till alla topchefs därute är att man inte ska tappa nykokt potatis på foten såvida man inte är ute efter feta brännskador. Man lär sig något nytt varje dag. Med tanke på hur till åren jag börjar bli är det inte så konstigt att jag är så sjukt smart och kan allt.

För övrigt så har jag världens bästa välkomstkommité hemma, som överöser en med pussar och stolt visar upp ett helt mjukisdjurszoo när man kommer hem. Man känner sig aldrig så välkommen och älskad som när fragglarna möter en i dörren. Tur att man är välkommen någonstans iallafall.

Igår bjöd jag och Leni hem lite folk som inte drabbats av den nya innesjukdomen respektlöshet på grillpartaj. Vi trollade ihop en massa grillspett, färskpotatis med dill och gräslök och sallad, så där som det ska vara. Det slutade ändå med att Jimmy och Mika fick knata till Willys och skaffa mer mat när folk började trilla in. Bålen gick åt som rom på ett piratskepp, och så småningom var det bara att bege sig in till stan för att dricka ölers och möta upp med lite mer folk. Kvällen slutade på Riorio där jag och Lillen dansade jamaicadanser och tiggde cigg. Ett okänt par bjöd mig på taxi hem, och vips hade jag en ny promenadkompis. I skåne. Ja, nångång ska man väl dit också.

Matematik och sprit går tydligen inte ihop, för igår levde jag i tron om att vi druckit 15 liter bål. Imorse när jag funderade på hur vi överlevde så insåg jag att bålskålen var mindre än vad jag fått för mig och det snarare handlade om hälften så mycket. 15 är ju inte ett kvanttal, så det borde jag väl ha förstått att det inte stämde.

Idag har jag gjort ett tappert försök att gå in mina nya magiska skor som ska träna upp ens rygg. Tyckte inte direkt att jag gick annorlunda så som utlovats, men när jag kom hem hade jag ont i både ben och rygg, så något verkar de ju göra. Kanske man slipper gå runt och känna sig som en gammal tant de dagar ryggen gnäller. Dessutom lär jag ju få sånadär groteska tokmusklade fotbollsben på köpet, men snart är det ju långkalsongssäsong igen så det kan maskeras.

Såhär ser det ut när jag leker Island förresten. Jag är bra på många saker minsann.

Ju mer jag fantiserar om att flytta till Island desto bättre låter det. Det finns inte ens knott där, och de har ponnys som är hästar. Och tröttnar man på någon kan man bara slänga personen i en geiser. Eller rakt i en vulkan. Seriöst, kan det bli så mycket bättre?

Nåväl, snart kommer (vuxet vettigt) folk från Sveriges alla hörn på besök, sen ska jag ta mitt pick och pack och dra innan jag också hamnar i sandlådan och sprätter kattbajs och sand i ögonen på folk likt alla andra på 2-åringsstadiet.

'Fuck you, fuck you very, very much
'Cause we hate what you do
And we hate your whole crew
So please don't stay in touch'